Visst fan kan man ha en åsikt, men lägga sig i å va frispråkig på nätet å söka empati för man är så osäker i sig själv & sedan vilja lösa allt när man på så vis gör saken dubbelt så värre?

Och att skriva ut saker man inte ens är säker på har skett ännu är ju verkligen att söka feedback & (tycka synd om mig) syndrom!

Jag blir så matt... tur man har stake att kanske snart få saker på rullning, kanske behövs sånt besök för att få tvångs möten på ena stället å sen upp till de högre stället för att sedan göra nått som inte får brytas!

Känns som om de hära tagit bort en del av mig ..JAG SAKNAR DOM <3

hade dom varit här nu så hade jag kramat å pussat ihjäl dom å inte låtit dom lämna lyan nå mera för man vet aldrig hur länge man får vänta tills nästa möte.. synd saker inte va som förr :(

Vart ett litet argt/ledsamt inlägg idag då dagen börja med ett gäng sms från två st å från 07.59 på morgonen.. man va nyvaken å extra less å förbannad & kände frustration att inget händer & man måste ta tag i de själv för man börjar bli väldigt orolig och känna en extremt saknad.. och jag tror att saknaden är ömsesidig fast dom inte använder ord å säger det, men känner de i deras små oskyldiga små hjärtan!

De här kommer ju leda till att dom glömmer bort en snart känns de som.. dom som älskar mig & älskar att vara hos mig.. hopppas dom inte tar bort de från dom för evigt altså!

Har iallafall sagt att jag vill träffa dom å dom är alltid välkomna hit, men vet inte om budskapet kom fram till dom.. lär aldrig få veta de heller antar jag .. suck!

nu ska jag kolla klart på biggan å sen mysa ner mig i sängen med en äldre komedi, typ house broken? vet inte alls om den är bra, men får ge den ett försöka att få mig å le!

tjingeling!

//C

Heej!, kikar in här en vända. bara för att.

Jag har inte mkt att uppdatera om. Igår blev de att åka ner på Mora helt oplanerat med Frida (davids syster), hon ville ha sällskap. Och eftersom jag inte hade några planer på att shoppa något så passade jag hennes son Jamie.

Efter 2h i den kvävande värmen var de super skönt och komma hem, bara sätta sig i soffan och andas!.

Det börjar bli tröttsamt med massor med motgångar, framför allt när jag helatiden försöker till 110%.

jag kanske skriver under fel tidpunkt, för jag känner bara mer och mer irritation ju mer jag tänker på det.

Jag försöker laga allt jag ser är trasigt på andra personer, men jag känner att jag prioriterar fel folk, folk som inte bryr sig eller uppskattar de jag gör, och som endå vänder klacken och går samma väg som man tidigare spyttt galla över.

Jag har ialf bestämt mig för att inte ställa upp mer, och jag kan ibland ångra att jag ställt upp så mkt tidigare, eftersom man alrig får något tillbaka. > Man ska bara haa och haaaa< .... ! .

Sen har jag för 2 dagar sedan också fått ett tråkigt samtal.

Jag kan inte skriva så mkt. 

Såklart känns de trist, orättvist och konstigt. 

Jag kanske låter iskall.

Men jag känner att jag inte är rätt person som ska finnas där för dom. 

Jag speglar tillbaka till min barndom där man orättvist behandlade mig som liten.

Hade jag inte haft mina kusiner/moster/mormor vid min sida hade jag kännt mig otroligt övergiven. 

Jag är otroligt tacksam över att dom fanns mkt omkring mig åtminstonde som liten. Jag har spenderat många lov och helger i Stockholm under min uppväxkt. Hos kusiner, kompisar,

När vi flyttade till Mora minns jag otroligt mkt utav, hur ledsen jag var och jag hade lääänge en längtan över att flytta tillbaka hem till sthlm. Jag träffade en kompis (Jenny) som också bodde sina första år i sthlm och hade flyttat till Mora, och vi drömde länge om att få flytta tillbaka dit, som hon en dag gjorde med sin pappa. det var en stor sorg för mig.

Så jag bodde så mkt som möjligt med dom i Hagsätra, jag rännde runt på hennes skola, spelade fotboll i  hagsätra centrum och alla trodde jag kom från lidingö, pga av min klädsel, och jag lät dom tro de...bra länge :)

Kär blev jag också. haha!

De är tur att vissa bitar av livet känns kul och prata om. Många kanske tänker att jag borde släppa min barndom, men de är något som har format mig, en del av min livs historia, och allt de förflutna är en del av mig.

Hoppas ni mår bra, och tar hand om varandra.

På onsdag ska jag på möte hos familjerätten, jag hoppas mötet går bra och att jag snart får hålla mina barn i handen.

Jag älskar mina pojkar gränslöst!!!

Det finns ingen bra ursäkt till varför man håller barnen ifrån mig. Vi har helatiden följt senaste shemat för umgänge, och vägra umgänge till mig bara för att man vill ha någon typ av förnyelse av exakt samma schema är ju sinnes sjukt.

Ta hand om varandra och visa hur mkt ni uppskattar dom som finns runt omkring er....

/J.

Ja dra på trissor, i natt drömde jag att en viss person mördade mina föräldrar & försökte mörda mig i vår eget hem, men de va jag som fick in huggen i han i stället, fast han överlevde & höll mig fången i huset å spionera genom fönstren på nätterna, å fyfan va jag grät, grät fan när jag vakna altså.. kan de bero på de extrema tragiska samtalet i går kanske?.. dom tänkte berätta efter min födelsedag men tyvärr  vart de inte så, men de gör väl densamma igentligen när dom berätta.. det hjälps ju inte någon i alla fall ..Livet är så otroligt orättvist & just nu känner jag mig så låg så jag vet inte vad .. undra hur denna födelsedag ska sluta? får hoppas att de finns någon/något som kan pigga upp mig lite..

& inte har man nå pengar på mobilen heller så kan verken svara på tacka för sms lr ringa & prata med någon,, jiiiha (not)

Men har fått en del grattis på facebook de va ju lite kul å vakna till, men ännu roligare å få angelicas grattis i telefonen :)

Prata även lite med en full Annso i natt, haha sötnosen.. saknar henne massvis, men SNART ses vi gumman!

ne nu ska jag dra på nån musik å lägga mig raklång i sängen å bara fösöka glömma drömmen & bearbeta vad som komma skall!

(tänk om de kunna komma ett grattis samtal från ögonstenarna kanske?)

//C

Gomorgon.

Igår kväll fick jag ett tråkigt samtal. Livet är verkligen kort. Det känns så trist. Jag kan inte skriva så mkt.

Jaha, vad händer annars... de är inte så mkt nytt hittills. Jag ska på måndag till sjukan ju, och jag är så otrolig över min huvudvärk jag dras med varjedag i flera månader. Jag har även kollat mitt blodsocker under 2 dagar. Jag fick utrustning av min pappa som har diabetes.

Mitt blodsocker pendlade mest mellan 4.2 och 4.7 Så de är liite lågt möjligen. Och såklart går de att "åtgärda" om jag äter pasta och sånt jag utesluter.  Jag har redan ökat 6kg i vikt efter att jag slutat röka och de va ingen höjdare.

Jag har varit lite "ätstörd" ett par år, ibland mer och ibland mindre.  Men de finns alltid i bakhuvudet så därför tar jag inte mina extra kg med ro precis, trots att jag vägde för lite från början. 

Nåväl,

Idag fyller min syster år, 24 år ...jösses. Lillan har blivit stor. Jag minns första minnet av min syster, vi bodde i sthlm och hon krypte runt i tvrummet...tills hon tillslut stanna upp och sket på mattan. Kanske därför jag minns de? för jag tyckte de va otroligt kul då :) 

Jag minns såklart våra bråk i tidiga ålder, men jag minns också att vi alltid skulle sova med skavfötters med varandra och killa varandra under foten tills vi somna :) 

Åren går alldeles för fort nu.  Men trots att du börjar bli old women så hoppas jag du får en super bra dag sisar!!!

Jag älskar dig alltid, och kommer alltid att ta hand om dig och finnas för dig!.

Idag hoppas jag på en liten shopping runda nere på Mora. Jag brukar inte fynda så mkt, jag tror jag börjar bli gammall och gaggig och tänker på att de finns viktigare saker och köpa än kläder/Smink.

På tal om gammal och gaggig, jag hälsade på min kära mor igår, vi rensade ur garderober i hallen. 2 sop säckar med gamla skor, till och med platå skor fanns där, som man sprang runt i när man var 12 :) 

Och än är vi inte klara. Jag har alltid varit den som försökt hålla ordning och reda, och mår bra av att de är ordning hemma och fint. Min syster är inte riktigt likadan, de har väl hänt efter jobbet att jag gått dit för att äta en smörgås och istället börjat städa istället :)

ja så kan de vara. Jag ska försöka få ordning på min torra slitna hår, jag överväger snart att färga tillbaka till brunett!?

jag vet inte om tålamodet finns och vänta tills de gul/orange färgade växer ut, eller solbleks...?. 

Hur som, hoppas ni får en super bra dag!!. Ta hand om varandra och var rädda om släkten som är er nära, en dag finns dom inte där längre.

(Jag saknar min släkt varjedag, och tycker de suger att de inte finns någon kontakt alls kvar med dom längre.)

KRAM / Jen.

Hej och hå, har ni haft en bra helg?

Min har inte varit nå vidare. Huvudvärk som varjedag, och febrig. Det är tröttsamt.

Så de blir inte mkt gjort från min sida, men än att ligga i soffan :(

Jag saknar att ta den där promenaden, bara njuta av dagen.... få lite luft, även om pollen börjar komma och jag nyser och min pojkvän kliar sina ögon tills dom blir helt röda.

Men ist får jag kämpa emot min yrsel och huvudvärk och ligga här, ja då blir jag lite bitter. 

Igår pratade jag med mormor, jag kände hur jag nästan som att jag ville gråta??. Det är nog frustrationen över att vilja vara där, helst igår. Hon ville att jag och D skulle komma dit till midsommar, något vi funderar på om det går att lösa?

Jag fattade det som att hon skulle bli själv då, och de ogillas av mig. Så jag hoppas de går att lösa så jag får åka till min Enkeli :)

Jag har föressten första rökfria dagen idag, jag fimpade dagen före jul men började röka igen eftersom jag tröttnade på mina extra kilon som bara kom, från igenstans då jag slutade röka..:/ ( från 50 kg till 56 kg ! ) 

Jag har rökt någon vecka nu, på något sätt kändes det som en besvikelse mot mig själv och börja igen. Dels för mina lungor rosslade, och en läkare inte kommenterade det som bra.

Anledningen till att jag inte röker just idag är för min huvudvärk blir sämre, blodkärlen drar ju ihop sig, och de kan ju knappast vara något jag behöver just nu.

Vi får se om jag ska ge det ett till försök och sluta? Hellre mullig och rökfri än smal och smaka ask kopp? (vettifan).

Jösses. Inte ens mina grannar nedanför som hostar så dom nästan spyr och låter som riktiga KOL patienter skrämmer mig. Jag hör dom varjedag, hosta ikapp. Redan kl 7 på morgonen börjas det...

jaja, jag ska logga ur nu, vi hörs en annan dag. 

de här med särbo, de är något vi uppfattar olika. 

//J

Jaa, de är med klumpen i magen jag fattar detta beslut, undra om de kommer å gå? för just nu vill jag inget hellre än å åka tillbaka å bara lägga mig i soffan som alltid.. men vet ju att de kommer å va likadant iallafall.

Jag hoppas de här ska ge energi & få allt de där vi hade tillbaka.

Ja de lär väl märkas hur de går.

ne ska väl se vart jag ska göra av allt & mig själv.

//C

Dålig uppdatering här, inte för att de hänt och varit något nytt, direkt.

Jag kände lite hopplöshet igår, jag ville bara ge upp allting. Det kändes så, när jag räknade och kom på att de är hela 8 månader sen jag träffade mina barn. 8 månader!!!!.  

Vet ni varför? jag grät hysteriskt över att min morfar gått bort, jag fick inte byta dag...och nu får jag inte ha dom alls.

Hur kan man ens tänka på barnen i första hand om man smutskastar och bara motarbetar?. Empati har visseligen inte alla. 

De är alltså också 8mån sedan min morfar gick bort, de känns fortfarande som att de inte är sant. I mina tankar sitter han i Finland, i gungstolen brevid min mormor, dom kollar på deras serie och diskuterar högt :). Jag har inte varit dit nånting efter att han gått bort, och jag tror alla känslor och förståelse över att han inte är där, kommer som en virvel vind när jag märker att han inte är där längre :(.

Hur som. jag har feber, de känns som de är närmare 38,5. men jag har bara 37.0 ?. 

Ska leta fram en film och lägga mig i sängen, jag kommer nog somna tidigt. 

Tyckte de var länge sen jag var deppig, de kom igår. värre än nånsin idag.

Jag ringde föresten öppenvården för nån dag sen, jag behöver ett intyg. de hela handlar om min HÄLSA, dvs yrsel, ev blodsockerfall osv..men jag verkar inte ha så mkt rättigheter kvar längre. Så ingen tid fick jag. Snacka om att känna sig som en lort i samhället...förstår ni vad jag menar med att de är kämpigt att ta sig upp igen. Det är inte att må dåligt, ta konsekvenser av sitt handlande som är jobbigast, utan de är våra medmänniskor och "samhället". Att inte känna att man har samma rättigheter. 

tack till vårdcentralen, där står jag åtminstonde i kö ... 

Jag såg nyss ett avsnitt av malmö poliserna på svtpay.se väldigt intressant..faktiskt...

När jag ändå skrivit om morfar i inägget ......

Jag som hade en önskan att åka till mormor den här månaden, min Ängel.. sist ja var där så sov jag brevid mormor , jag vaknade av att hon höll om mig..de blev lite varmt :) men de var nog en av dom mysigaste och bästa stunderna i mitt liv, som jag alltid komma bära med mig. 

skit ekonomi som begränsar mig, jag önska jag kunde ta flyget, och bara dra dit...men så enkelt är det inte.

// J

Jo, man tror de ibland, man vill bara vakna...ilf när man drömmer mardrömmar. 

Jag har haft under en längre tid otroligt jobbiga mardrömmar, jag vaknar med hjärtat uppe i halsgropen med en puls i 180 ....hjärtat verkligen klappar på ordentligt. Det kan inte vara hälsosamt att vakna sådär varje natt?

Jag pratar mkt i sömnen också.

Det finns så mkt jag vill skriva. Men de skapar otroliga reaktioner, och de blir väl mer allmän snack.

vad ska jag säga? jag vet vad min kväll kommer bestå av, käka melon och dricka loka.

jag köpte nämligen 2,5 kg melon idag!!! :) Melon är något utav de godaste och mättande som finns.

Jag har börjat må lite dåligt, och pga att jag mår dåligt så tappar jag hår, mitt mat intag består av flytande föda.

Fast de går väl ingen nöd på mig direkt, men ändå.

Jag börjar bli less på mitt dalande mående, och stå och stampa på samma ställe helatiden.Frustration och maktlöshet.

Jobbig kombo kan jag säga.

Dessutom har jag tusen saker jag borde göra, men jag blir bara apatisk. Orkar lixom inte ens laga mat ..

och har inte gjort de på ett par dagar. De här är inte likt mig som alltid ska/är stark, what so ever ....

Idag har de snöat hela dagen, mig gör de inget..de är otroligt svalt och skönt. dessutom har jag kunnat ha rullgardinerna uppe, något som annars inte är möjligt annars pga hettan!.

Nu är min pojkvän super gnällig om att jag är tråkig, gnäller sådär som en jättebaby man bara vill öppna dörren och kasta ut och sedan smälla igen dörren igen. Blöh.

Ha en bra helg! /J